De senaste åren har den globala konkurrensen ökat och i och med detta har ävenfokuseringen på kundnöjdhet tilltagit. Detta har tydliggjort behovet av en ökadkundservicenivå samtidigt som kostnaderna associerade med att ha varor i lager har ökat.För många företag har därför en viktig fråga blivit vart i distributionssystemen lagren börplaceras. Detta är en komplicerad fråga och distributionschefer hamnar ofta i kläm mellanmarknadskraven och de höga kostnaderna som kan förknippas med att ha varor i lager.Åsikterna rörande detta ämne är många. Många är även de faktorer som påverkar valet aven lämplig lagerstruktur. Uppenbart är dock att det inte finns något rätt eller fel i dennafråga.

Objekten i en detaljplan har delats upp på fyra lager. Ett lager för planområdesytan där man lagrar plangränsen som en yta och lägger de attribut som hör till hela detaljplanen, ett lager för markanvändning, ett lager för egenskapsytor och ett lager med planlinjer. Till egenskapsytan kopplas det även en tabell där de olika egenskaperna som gäller inom ytan lagras. Resultatet har lett fram till en objektsmodell i UML. Denna sedan har exporterats till MS Repository för att kunna importeras till en geodatabas i ArcGIS..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande.En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder.

Armatec tillhandahåller system, produkter och funktionella lösningar inom värme, kyla och process. Företaget har lager i Sverige, Norge och Danmark. Under senare tid har företaget sett att lagret i Norge utgör en stor kostnad. Armatec har därför börjat fundera på om de skulle tjäna på att centralisera logistikstrukturen dvs. stänga lagret i Norge och utöka centrallagret i Göteborg.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan löneförhandlingssystemets utformning ochjämviktsarbetslöshet samt reala lönekostnader med paneldata för 20 OECD länder underperioden 1970-2003. Trots omfattande empirisk forskning saknas det fortfarande konsensus ilitteraturen gällande relationen mellan graden av centralisering i löneförhandlingarna ocharbetslöshet. Nyare forskning har till och med hävdat att det inte finns något systematisktsamband. Mina resultat ger i första hand stöd för korporatismskolans teori om ett negativtmonotont samband mellan graden av koordinering/centralisering i löneförhandlingssystemetoch jämviktsarbetslöshet respektive reala lönekostnader..

Föreliggande uppsats baseras på en undersökning av de tre största aktörerna (Team Sportia,Stadium och Intersport1) i den svenska sportbranschen. Syftet var att studera förändringar ilagerlokalisering över tid samt dess påverkan på trafikarbetet. Det ligger i företags intresse attgranska hur antalet utförda fordonskilometer kan minska då transportkostnader utgör en stordel (40 %) av de totala logistikkostnaderna hos företag (McKinnon, Browne och Whiteing,2012). Genom att studera förändringen av lager över tid i en bransch kan en förståelse skapasöver hur företag agerar och huruvida en svensk bransch följer teorier och mönster som kunnatidentifieras vid lagerlokaliseringsförändringar i andra länder.Alla företagen vi har studerat har ökat graden av centralisering över tid. Lagerytan har ökatför två av företagen mellan 1998 och 2008.

Detta examensarbete har utförts på OEM International, en Teknikhandelskoncern som främst säljer små komponenter för industriautomatisering. Snabb tillväxt medförde trånga och urvuxna lager, en på sikt ohållbar situation som resulterade i planer på ett nytt, större lager. Bygget av detta nya, stora lager i Tranås blev startpunkten för diskussioner kring hur lagerverksamheten egentligen bör bedrivas på lämpligast sätt. Tankar på att ha ett stort centrallager istället för dagens mindre, regionala väcktes, men då ifrågasattes också vilka konsekvenser en sådan förändring skulle bära med sig. Syftet med denna studie är därför att identifiera vilka faktorer som företag bör beakta vid beslut om eventuell överföring av befintliga regionala lagerpunkter till central ort.

Godstransporter är nödvändiga för att underhålla industri, näringsliv ochkonsumtion, och för att samhället ska fungera är det således viktigt medeffektiva logistiklösningar. En genomgående trend bland företag är attcentralisera sina lagerstrukturer. Ett distributionssystem kan vara uppbyggt påflera olika sätt och bestå av olika terminaler och länkar. Genom att reduceraantalet lagringspunkter till ett centralt lager kan strukturen förändras Attminska antalet lager kan leda till stordriftsfördelar och sänktamarginalkostnader per lagerbehandlad enhet. Om en lagercentralisering, genomhöjningar av fyllnadsgrader, utnyttjas effektivt kan antalet utfördafordonskilometer sänkas.

Centralisering och decentralisering syftar till samordning mellan arbetskraften hos en organisation. Diskussionen kring de två begreppen har pågått sedan forskare började skriva om organisationer.Begreppen har med tiden fåttmånga olika innebörder.Företag X är intresserad kring frågan om att ha centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion. Syftet med denna studie är att belysa faktorer i omgivningen som kan tala för centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion på företag X i Sverige. Avsikten med studien är också att redogöra för vilka konsekvenser en centralisering eller en decentralisering kan medföra.Studien utgår från kontingensteorin som menar att det mest effektiva sättet att organisera en organisation varierar vid olika situationer. En fallstudie har utförts hos företag X, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sju respondenter.

Inköpsfunktioner inom kommunal verksamhet har under de senaste åren lidit av ineffektivitet i form av höga kostnader och felaktig resursfördelning. Denna ogynnsamma situation har lett till reformer så som ökad centralisering. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i en svensk kommun, skapa förståelse för hur effektiviteten påverkas av ovan nämnda reform. Mer specifikt hur den adaptiva respektive allokativa effektiviteten påverkas. Detta genom att skapa förståelse för aktörernas förändringsvilja och deras förutsättningar inför centralisering samt att med utgångspunkt i organisationens lagefterlevnad och resursfördelning, och hur dessa faktorer har påverkats i och med centraliseringen, göra tolkningar om effektiviteten.

Det här arbetet handlar om hur ett företag kan minska sina lager men fortfarande tillfredställa kunderna. Arbetet kommer även ta upp vilka olika typer av lager det finns och varför ett säkerhetslager är bra att ha.Det finns tre mål som de flesta tillverkande företagen vill uppnå för att förbättra sin konkurrenssituation och generera hög lönsamhet:1. Hög service nivå mot kunderna2. Låg kapitalbindning i lager3. Den mest kostnadseffektiva operationsföljden, med de kortaste ställtidernaProblemet med de tre ovanstående punkterna är att de motarbetar varandra.

Uppsatsen visar att fallföretaget, verksamt i den svenska storköksbranschen, står inför fyra strategiska val. Dessa val har drivits fram genom utvecklingen av egna märkesvaror, ökad centralisering bland slutanvändare och grossister samt därtill medföljande prispress. Slutsatsen är att fallföretaget torde välja en ingrediensfokuserad produktstrategi, fokusera på befintliga kunder och kategorier där man innehar produktledarskap samt fortsätta arbetet med intensiv produktutveckling..

Höstterminen 2006.

ag har studerat och undersökt de problem som uppkommer när företag ska minska sina lager. Jag har koncentrerat mig på företag som har tillverkning och inköp mot lager.Jag har undersökt de i litteraturen beskrivna problemen och sedan jämfört några av dem mot en fallstudie på ett företag som motsvarar ovanstående beskrivning.Det finns många olika sorters lager, vilket har lett till att denna rapports tyngdpunkt ligger på hur företagens färdigvarulager kan minimeras.De första fem kapitlen är en inledning och beskrivning av lagerproblematiken och de ligger till grund för mina problemställningar i kapitel 6. Sedan följer en beskrivning av genomförandet av min fallstudie hos Fiskars Sverige AB..

Arbetstillfredsställelse kan definieras som ?en positiv (eller negativ) evaluerande värdering av arbetet eller arbetssituationen? (Kaufmann, G.,  & Kaufmann, A.  2005 s. 269). Denna studie fokuserar på delaktighet,  arbetsinriktning, fysiska betingelser, lön, ledarskap och sociala betingelser som delar i arbetstillfredsställelse. Syftet med studien var att undersöka hur extraarbetande högskolestudenter på lager uppfattade sin arbetstillfredsställelse, därför intervjuades nio studenter varav tre kvinnor i åldern 21-33.